OBM – En modell för att synliggöra beteendeförändringar i arbetslivet

Varför används modellen?

Organizational Behavior Management (OBM) bygger på inlärningspsykologiska teorier och metoder som bland annat kognitiv beteendeterapi. OBM är inriktad på att synliggöra beteendeförändring i arbetslivet. Modellen är ett mycket bra komplement för att få andra modeller att fungera i praktiken samt att lyckas med förändringar i verksamheten. OBM tillämpas främst inom tre huvudområden:

1: Performance Management (fokus på att förändra medarbetares beteenden för att uppnå ett bättre resultat)

2: System Analysis (göra en övergripande analys av hur de olika delarna i organisationen samarbetar och se om detta kan effektiviseras)

3: Behavior-Based Safety (att förändra de anställdas beteenden för att höja säkerheten på arbetsplatsen)

Det är framför allt i USA som man bedriver forskning inom OBM. Många modeller, såsom Six Sigma och Lean har bakgrund i OBM.

Varför används OBM?

OBM handlar om vad som styr våra beteenden och vad vi kan göra för att påverka dem. I organisationer och på företag pågår ofta förändringsarbeten. Man behöver snabbt kunna anpassa verksamheten ute på marknaden och aktivt jobba med förändringsprocesser. Under en sådan här process är det viktigt att hitta arbetssätt som skapar förändring. OBM grundar sig på beteendeanalys (A-B-C) där man tittar på vad som styr beteenden. A= Activator, B= Behavior, C= Consequence. ABC är en modell som beskriver hur aktiverare (A)  påverkar vårt beteende och det med ungefär 20 procent. Exempel på aktiverare kan vara styrdokument, inspirationsdagar, värderingar, marknadsplaner, arbetsbeskrivningar, instruktioner från chef eller medarbetare. Störst effekt på beteenden är konsekvensen, alltså det som kommer ”efter” beteendet. Ungefär 80 procent av våra beteenden styrs av konsekvensen (C) .  Konsekvenser kan vara uppföljning, belöning, bestraffning, feedback och påminnelser. När en konsekvens är positiv och ligger nära i tid har den störst effekt på beteenden och kan leda till förändring.

OBM på arbetsplatsen

OBM som modell kan hjälpa till att synliggöra beteendeproblem och brist på kommunikation

När effekten av verksamhetsförbättringar uteblir handlar det ofta om att man inte lyckats förändra beteenden. Det kan röra sig om gamla styrmedel som belönar invanda rutiner eller en viss företagskultur som gör att vissa arbetsuppgifter inte får tillräckligt hög status och bekräftelse eller att det helt enkelt är svårt att bryta och förändra gamla vanor.  Det behövs införas en struktur för att stötta beteendeförändringar för att få till önskad effekt.

Bakgrund till modellen

Organizational Behavior Management (OBM) är en metod som används för

Beteendeförändringar inom organisationer. Officiellt infördes inte OBM förrän på 1960-

talet och år 1977 startade den vetenskapliga tidskriften Journal of Organizational Behavior

Management (JOBM) och har sedan dess publicerat en rad artiklar om hur man har

tillämpat OBM i organisationer. OBM har sin teoretiska grund i den tillämpade beteendeanalysen. Burrhus Frederic Skinners forskning på mänskliga beteenden och utvecklandet av beteendeanalys är en grundsten inom OBM. Fredrik Taylors teorier om Scientific Management har också influerat OBM. Taylor var en av de första som applicerade vetenskapliga metoder för att mäta anställda och organisationers prestationer.

Källor:

Andersson, E. Leif; Klintrot, Mira (2013). OBM – Ledarskapets psykologi, För chefer, ledare, projektledare och andra som arbetar med människor. Stockholm. Sanoma Utbildning

Olofsson, Rolf; Nilsson, Kenneth (2015). OBM i praktiken. Stockholm. Natur & Kultur

Webbkälla: http://www.leifandersson.se/obm.shtml.

Nyhetsbrev

Ta del av våra utbildningar, tips och erbjudanden