Lär dig om reflekterande team
Reflekterande team är en metod som ursprungligen utvecklades av Harry Norman från England. Metoden lämpar sig för många olika typer av situationer men som bäst fungerar metoden i en grupp av 4-8 personer.
Hela metoden bygger på tydliga faser där man i varje fas har olika förhållningssätt. Syftet med detta är att låta en reflekterande process ha sin gång och inte för snabbt komma in på lösningar. I de första tre faserna är det förbjudet att komma med tips och råd och lösningar.
De olika faserna är:
- Presentation
- Klargörande
- Bekräftande
- Reflekterande
- Summerande
Allmänt förhållningssätt och spelregler
Man följer de olika faserna ”strikt”. Har man tankar som ”hör till en annan fas” är deltagarna utrustade med papper och penna och antecknar tankar som ”sparas” till nästa fas.
Metoden bygger på egna val. Ingen är tvungen att säga något om man inte vill. Har man inga idéer eller om man inte vill yttra sig av säger man ”pass” eller ”står över” och ordet går vidare till nästa person.
En annan spelregel är att ledande frågor är förbjudna. Var och en blir instruerad att istället använda öppna frågor som börjar med:
- Vad?
- När?
- Hur?
- Vem?
- På vilket sätt?
Undvik varför-frågor eftersom dessa ofta upplevs som provocerande eller ifrågasättande hellre än informationssökande.
Exempel på upplägg – reflekterande team
- Uppstart
Börja med att utse en person som är facilitator. Bestäm tidsramar. Det är bra att i kallelsen ha med en eventuell frågeställning eller innehållet för dagen så att deltagarna också kommer väl förberedda. Säkerställ att deltagarna är införstådda med spelregler och de olika faserna. Handledaren har en viktig uppgift i att få gruppen att följa spelreglerna och tydliggöra vilken fas man befinner sig i.
- Presentationsfasen
Här presenteras det som är ämnet. D.v.s. en person lyfter fram en situation eller problem, frågeställning eller utmaning som han/hon vill ha gruppens hjälp med.
Presentationen ska inte vara för lång och behöver heller inte vara detaljerad. I denna fas är deltagarnas roll att bara lyssna. Möjligen ställs klargörande frågor för att förstå:
”När du säger snabbt… hur snabbt var det?”
- Klargörandefasen
I den här fasen är det deltagarnas tur att ställa frågor. Dessa frågor är till för att klargöra och bygga på situationsbeskrivningen. Här gäller det också att säkerställa att man förstår vad den som presenterat situationen vill uppnå. Att själva syftet är klart. Frågor här kan även röra bakgrundsinformation om vad som har varit tidigare, vilka resurser som finns. Här gäller att handledaren säkerställer att inga lösningar presenteras och att deltagarna i tur och ordning ställer frågor. Här ska heller inga ledande frågor ställas av typen ”Tror du inte att….. ”
- Bekräftandefasen
Nu är det dags för deltagarna att ge en kort återkoppling av det som de hört och vad som gjort störst intryck. Den som presenterat problemet får bara lyssna och inte kommentera eller svara. Han får däremot bekräfta det som han hör med att säga ”Tack”. Inte heller får några lösningar presenteras i denna fas.
- Reflekterandefasen
Nu gör gruppdeltagarna i tur och ordning en reflektion utifrån personens presentation och situation. Deltagarna pratar en i taget och i tur och ordning laget runt. Den som
inte vill reflektera lämnar över till nästa person genom att säga ”pass”. Man fortsätter att gå runt varv efter varv tills alls sagt sitt. Tanken är att bygga på varandras resonemang och reflektioner och fördjupa i flera led. Den som är huvudperson och som har presenterat en situation får inte kommentera.
- Summerandefasen
Nu får huvudpersonen ge svar på och reflektera över vad som sagts. Vad har varit mest tankeväckande? Vad har varit mest användbart?
Huvudpersonen får även möjlighet att till gruppen berätta om vad han eller hon kommer att ta med sig hem och vilket mål som han/hon kommer att sätta utifrån den diskussion som varit.
Nu är det eventuellt dags för nästa person och processen börjar om från steg ett igen.