Aktivt lyssnande och frågeteknik
När vi möter andra behöver vi försöka minska vår filtrering av information och öppna våra sinnen för att förstå och se saker på samma sätt som den vi pratar med. Det handlar om att vara en god lyssnare. En god lyssnare stämmer av att hen har förstått och verktyget för att säkerställa kommunikation är att arbeta aktivt med frågor och frågemetodik.
En aktiv lyssnare pratar inte själv om egna saker och tar över samtalet. Gör inte kopplingar till egna erfarenheter eller blandar in egna känslor.
En aktiv lyssnare har hela tiden fokus på det som sägs för att säkerställa att förståelsen är rätt. Det görs till stor del genom att kontrollera de ord som sägs, och speciellt de ord som kan vara tvetydiga. Exempelvis ordet ”snabb”. Hur snabbt är det? En dag? En timme?
Att säkerställa innebörden av vissa ord kan göras genom att ställa kontrollerande följdfrågor: ”När du säger ”snabb” – hur snabbt menar du då?”.
En annan teknik är att repetera vad motpaten sagt, men med egna ord för att visa och stämma av om vi förstått eller ej. ”Det jag hör dig säga är att…- stämmer det?”. Detta kallas för parafras.
Man kan också jobba med omtolkning för att sammanfatta och stämma av: ”Ska jag tolka dig så att du vill…?” Detta kallar vi för tolkningsfrågor.
Andra frågor att jobba med är acceptfrågor. ”Är det så då att du genom x och Y tänker att du då…?”
Vi kan ställa både öppna och slutna frågor. Slutna frågor inbjuder till korta svar och ofta Ja eller Nej. Öppna frågor leder till ett mer fritt och berättande svar. Öppna frågor börjar med ord som hur, vad, när, vilka, vem.
Undvik ordet varför som kan upplevas som ifrågasättande och få personen att gå i försvar.