Ett utvecklande samtal

 

Så här års är det dags för utvecklingssamtal för många. Samtal som förhoppningsvis utvecklar och gör färdriktningen tydlig samt ger bra och motiverande feedback.  Själv har jag också haft ett sådant i veckan som var, med min dotter. Ja, inte den typen som man har i skolan med lärare om elevens framsteg, utan min dotter hade ett utvecklingssamtal med mig. Alldeles på eget initiativ och utan mallar och förberedelser. Eller det kanske var förberett. Det var i alla fall väl genomfört och strukturerat. Och jag måste säga att utan att hon visste om att det var det hon gjorde så var det ett fantastiskt utvecklande samtal för mig som person och insiktsskapande på alla sätt. Enligt konstens alla regler.
Eloge och tack kära dotter!

Tänk om alla samtal var så utvecklande på jobbet och i vardagen, både de formella och mer informella. Vad mycket mer spännande världen skulle bli och vilka framsteg vi alla skulle kunna göra. Men ofta är samtalen vi har inte så närvarande, eller fokuserade. Vi gör en del samtal som om de var ”av nöden tvungna”. Eller så ”multitaskar” vi och tror att vi kan samtala samtidigt som vi har ena ögat på mobilens sms-aviseringar. Kanske är det stress. Kanske är det rädsla. Men handen på hjärtat; när var du sist i en riktigt närvarande och djup dialog?

Vad gäller utvecklings-och medarbetarsamtal så tror jag det kan vara fog för reflektion och se hur vi gör dessa samtal. Vad krävs för att de ska bli bra? Vad vill vi med samtalen? Vilken typ av närvaro, förberedelser, innehåll och uppföljning kräver det? Och när ska de ske för att det ska bli ett samtal som är utvecklande på riktigt? Jag tror att det är dags att skrota den traditionen som säger att vi ska ha årliga utvecklingssamtal. Utveckling sker varje dag i någon form och att fånga upp våra ambitioner och sätta färdriktning en gång om året känns allt mer förlegat.

Kanske behöver vi fortfarande formen av det klassiska utvecklingssamtalet vid någon tidpunkt. Men om det inte ingår i strukturen att samtalet sen fortsätter minst en gång i månaden för att hålla liv i ambitioner och målbilder då tror jag faktiskt inte att de behövs. Det blir liksom inget med det hela. Det finns det nog många som känner igen sig i. Vi stämmer av och sen rinner mycket ut i sanden och vi tappar tråden.

Nej jag tror min dotter är på rätt spår. Jag får mig en dos av utvecklingssamtal minst varannan vecka och jag tror jag har utvecklats mer genom detta än om vi haft ett stort samtal en gång om året och stämt av var vi var med varandra… Så våga bryt upp gamla mönster och sanningar och hitta nya sätt att styra verksamhet och utveckling. Om inte varje vecka så i alla fall oftare än var tolfte månad.

Ha det gott i vårsolen!


Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Visa kommentarer

Nyhetsbrev

Ta del av våra utbildningar, tips och erbjudanden