Att reflektera och stunder av stillhet

Handen på hjärtat. Hur ofta hinner vi stanna upp i nuet och fundera en stund över sakers tillstånd? Hur ofta känner vi efter och reflekterar kring det som händer och hur det påverkar oss? Drar lärdomar? Utvecklar? Gör synteser och funderar vidare? Låter tankarna sjunka in och bara vara i stillhet en stund? Alldeles för sällan är nog slutsatsen.

Almanackan är fulltecknad från morgon till kväll och det är många delar vi vill hinna med i livspusslet och ambitionsnivån är ofta högre än timmarna på dygnet tillåter. Sällan står det ”reflektion 15 minuter” i kalendern – och skulle det göra det så kan det passet upplevas som något som går att stryka ganska lätt om det skulle behövas. Eller?

Jag tänker att reflektion är nyckeln till både välmående, utveckling och lärande.

Ett lärande utan reflektion är som att hälla vatten i en hink med hål i. Det blir inte så mycket kvar efter ett tag. Hjärnan behöver efter en stunds kunskapspåfyllnad få processa och bearbeta. Vi behöver tänka och fundera. Korsbefrukta med tidigare erfarenheter och göra kunskapen till vår. Att få vara i stillhet och tystnad med egna tankar är lika välgörande i klassrummet som i hängmattan. Det är där lärandet kommer till stånd och blir till något bestående. Det behöver finnas pass inlagda för egen tyst tid. Både i utbildningssammanhang och i det dagliga arbetet.

Jag pratade med en person nyligen som gått en utbildning i personlig effektivitet och som tagit till sig tanken att reflektion i vardagen var viktigt att jobba med. Däremot var det inte ok på arbetsplatsen i övrigt att ta sig dessa stunder. Reflektionspasset i almanackan fick döpas till ”offertarbete” för att inte hamna på agendan för diskussion. Vi är nog inte riktigt vana att tänka i termer av att detta egna funderande är en effektivitetsfaktor. Ännu.

Jag ska erkänna att jag själv har svårt att få till dessa stunder under dagen. Det blir i alla fall alldeles för sällan även om en lunchpromenad ibland kan göra susen och ge det tankeutrymmet. Jag har istället en metod som jag använt mig av de senaste åren på kvällstid där jag avslutar varje dag med en reflektionsövning och noterar vad dagen gett. En kort stund som skapar en tydlighet och som också kopplar till mina egna personliga målsättningar. Jag får en tydlig bild av dagen, kan sortera och prioritera och se de framsteg som jag tycker dagen gett.

Reflektion är för hjärnan som konditionsträning är för kroppen. Ju mer den får – desto mer utvecklas den.

/Maria Scullman – VD


Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Visa kommentarer

Nyhetsbrev

Ta del av våra utbildningar, tips och erbjudanden