Att förstå sin målgrupp är nyckeln när man talar – men har politikerna förstått?

Lyssnar på ytterligare en politisk debatt. Det är den tiden på året nu. Då åsikter ska vädras och påverkan på potentiella väljare är avgörande. Men hur väl lyckas de? Vad sägs och vad går fram?

Jag slås av hur svårt det är att förstå och tolka det som sägs. Inte ens när jag läser på, är intresserad och vill hänga med kan jag helt och fullt förstå alla inlägg och ordvändningar. För att inte säga statistiken och de siffror som förs fram. Procent i förhållande till vad? Är det relativa tal eller faktiska siffror?  Är det nuläget eller det önskvärda läget? Det haglar siffror och uttalanden till höger och vänster och vad är slutsatsen och analysen? Det lämnar mycket upp till lyssnaren att dra egna slutsatser och analyser på ett rejält luddigt underlag och ofullständig informationsbas.

Min egen analys är att retoriken och förståelsen för och anpassning till målgruppen är nyckeln i all kommunikation. Och där finns ett och annat att önska.  Väljarna är en mängd olika målgrupper; studenter, pensionärer, de med arbete, de utan, nyanlända, och gammelanlända, – eller vad det nu kan kallas och många fler. Och hur kan man kommunicera i en debatt med så många olika målgrupper? Ja i retorisk mening är det fullständigt omöjligt. Du behöver ha EN tydlig målgrupp i sikte som du anpassar budskapet till för att få kommunikationen att gå fram. Det är här de går vilse i rutan.

Jag tror att svaret är att se det som att det bara finns två olika målgrupper. Politiker och icke-politiker. Jag tillhör målgruppen icke-politiker. Liksom i princip alla andra i Sverige som lyssnar på debatter och inlägg på nätet och i media. Och jag känner inte att budskapen anpassas till mig som icke-politiker. Det som används är ett politikerspråk som säkert går hem i riksdagens interpellationsdebatter. Där funkar det när målgruppen är just politiker. Men mig tappar de. Helt och hållet.

Så, vad skulle behövas? Ja en grundkurs i retorik tänker jag. Med följande innehåll.

  1. Ha ett tydligt mål med ditt tal. Målet kopplas till vad lyssnaren ska FÖRSTÅ, KÄNNA, eller GÖRA. Utan tydlighet här går det inte att bygga ett innehåll med tydlighet. Och det jag inte förstår kan jag sällan göra.
  2. Analysera din målgrupp (icke-politiker) anpassa språket och nivån till vad målgruppen kan om ämnet. I 99% av fallen behöver nivån sänkas då vi som har annat fokus på arbetsdagarna inte har koll på vare sig koldioxidutsläpp, Eus inställning till Syrienkrisen eller anställningslagarnas påverkan på arbetsmarknadens krafter.
  3. Anpassa innehållet och KISS ”Keep it simple stupid”. Att på kort tid beskriva komplexa tillstånd kräver förberedelser av rang. Men det går. Dock kräver det mer än bara ord. Att arbeta med bild, föremål och liknelser är nyckeln. Hur beskriver man klimatpåverkan och egna lösningar på 10 sekunder? Det skulle alla politiker behöva göra en bakläxa på. Och komma tillbaka med något kreativt.
  4. Anpassa språket till målgruppen. Alla är inte akademiker. Att kommunicera på en 7-årings nivå är ett talesätt. Men det ligger mycket i det.., det är inte de krångliga orden som gör det slagkraftigt och begripligt.
  5. Hitta hjärtat och bjud in till dialog. Det går inte att sälja in något som inte går in i hjärtat på de som lyssnar och känns angeläget. Här behövs en retorik och en beskrivning av världen och verkligheten som känns igen. Och en känsla av att jag är med och påverkar. Att skapa dialog handlar om att vara öppen för frågor och ifrågasättande, där lyssnaren känner sig just lyssnad på.

Ja det är kanske lite nära inpå. Det är ju val redan på söndag. Och debatterna och duellerna är snart avklarade. Och på söndag vet vi hur retoriken fungerat på den nivån den är just i år. Men jag hoppas att vi inför nästa valomgång kan få en mer inbjudande dialog och bättre tydlighet. Anpassad till målgruppen som lyssnar. De flesta av oss tillhör- ickepolitikerna.

En demokratisk process bygger på kunskap och förståelse. Förstår vi inte vad vi röstar på blir det i värsta fall inte alls bra. Lär oss det ni vet och kan. Men gör det på ett sätt som når fram och som vi i målgruppen kan ta in. Sen kan vi bestämma vad vi gör. Det vill säga röstar på det som känns bäst. Känslan styr oss ofta i själva ”köpstunden”. Men den bygger på den kunskap vi först har fått och tagit in.


Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Visa kommentarer

Nyhetsbrev

Ta del av våra utbildningar, tips och erbjudanden